Det är svårt att sätta ord på min frustration över Poppeas Kröning på operan i Oslo utan att använda ett alltför respektlöst språk. Den musikaliska ledelsen var synnerligen medelmåttig. Monteverdis musik är oerhört rik. Operan är en av de riktigt stora i historien även om den inte fått den självklara platsen på parnasset som de […]
Frustrationer och minst en vits Read More »
Att föreställa sig – är inte det att se vad som inte finns framför en? Har vi inte konsten för att vi ska utmana vår förmåga att föreställa oss saker? Har vi inte konsten för att lära oss att se? Ibland tänker jag att musiken stämmer minst på detta, för musiken är den mest direkta.
Föreställning utan scenerier Read More »
Det är fel, tänker jag, det är fel såsom Fritz Wunderlich sjunger Dichterliebe. Skivhyllan är nysorterad i ett så intrikat system att jag är chanslös. Jag hittar ingen annan inspelning. Attans. Jag behöver Schumann i natt. Jag behöver honom så innerligt att jag bestämmer mig för att ta Wunderlich på allvar i alla fall så
Tragisk livsnjutare – eller kanske bara nattsudd? Read More »
Det verkar som om fingrarna är smalare när jag ser mot handryggen i förhållande till om jag kikar på handflatan. Emellertid är det så mörkt att jag alls inte kan urskilja några detaljer. Bara konturerna finns där, så med blotta blicken kan jag inte avgöra vilken sida av handen jag ser mot. Jag ser dock
En medelmåttigt spelad Sibeliussymfoni får den finske kompositören att höras ut som en romantiker. Det var alls inget medelmåttigt över Jukka-Pekka Sarastes tolkning av mästarens första symfoni i afton. Mer och mer framstår Sibelius som en modernist i mina öron. Det är slående hur han kastar sig från ett infall till ett annat, från en
Till skillnad från medelmåttan Read More »
Ingela Brimberg har ett tryck i rösten som är lika obevekligt som den ständigt närvarande floden Volga. Det handlar om Katja Kabanova – såväl operan som rollfiguren. Hon sjunger om hur hon inte har en egen vilja, men om hon hade en sådan skulle hon inte träffa sin Boris, vilken alls inte är hennes. Hade
Inte bara dränkt av vatten Read More »
«Det här är den värsta smörjan jag har sett. Det har ingenting med den riktiga Läderlappen att göra.» Guldhalsbandet hon bär är så stort att hon nog sitter ganska stelt i sin stol för att bära upp blotta vikten av det. Uttalandet är ett missförstånd. Tanken är dock utbredd. Den lyder ungefär så här:
Det är sällsynt att tiden flyger förbi så raskt när jag lyssnar på musik som när jag började bekantade mig med skivan Il pianto di Maria, eller Jungfruns klagosång. Faktiskt har jag problem med skivor där en rad olika kompositörer är samlade. Jag blir desorienterad. Jag vet inte vad jag ska lyssna efter.
Vad ska egentligen till för att göra Carmen aktuell idag? Jag talar om rollfiguren – inte om operan. Denna uttjatade rollfigur blir för mig bara en kliché. Hon är den inkarnerade sensualiteten, hon är friheten som inte kan fångas, hon är objektet som alla män begär, och hon är känslans fria vilja. Sagt med andra
Michaela – igen och igen Read More »
John Cages Musicircus på Deichmanske bibliotek 27/4 Mandag ettermiddag forvandles hovedsalen i Deichmanske Bibliotek til et stort instrument. Det er en gruppe studenter fra Norges Musikkhøgskole som har spesialkomponert musikk i John Cagesk ånd for å gjennomføre et såkalt Musicircus! Avantgardemesterens idé fra 1967 var «å sammenføre, under ett tak, så mange musikalske grupper og