Konserter

Den nye musikksjefen til Den Norske Opera og Ballett, Karl-Heinz Steffens, presenterte seg i går for sitt norske publikum. Jeg hadde egentlig tenkt å skrive en anmeldelse av ham her på bloggen, men konserten var så fabelaktig god, og Steffens viste seg å være en så kompetent dirigent, at jeg føler at jeg må få […]

Det är sällsynt att få en så makalös upplevelse som jag fick igår med Herheims Xerxes. Att jag ikväll fick uppleva något annat på samma nivå är helt himmelskt. Jag är alltså på Festspelen i Bergen. Jag vet inte om jag upplevt så tätt ensemblespel som vad Mahler Chamber Orchestra presterade. Rondot i sista satsen

Det är verkligen ovanligt att höra så tätt kammarmusikaliskt spel som det Ensemble Allegria får till. Schönbergs Verklärte Nacht är ett närmast omöjligt verk att spela i versionen för kammarorkester. Väven av stämmor är mycket tät, och varje stämma eller instrument är närmast som en solistgrupp att betrakta. Komplexiteten är därmed så hög att verket närmast skriker

Jag hade verkligen sett fram emot att skriva om Schola Cantorum, vilket är min favorit av norska körer. Det är med ett visst mått av stolthet att jag först gärna drar fram mitt omtalande av kören 2005 i Ballade.no (märkligt nog är artikeln nu flyttad till MICs sidor, läs den här). Kören då var närmast

Det är sällsynt att få en så makalös upplevelse som jag fick igår med Herheims Xerxes. Att jag ikväll fick uppleva något annat på samma nivå är helt himmelskt. Jag är alltså på Festspelen i Bergen. Jag vet inte om jag upplevt så tätt ensemblespel som vad Mahler Chamber Orchestra presterade. Rondot i sista satsen av

Wienerfilharmonikerna kan spela sin Mozart baklänges i sömnen, och det kan särskilt sägas om den kanske allra mest spelade symfonin: Nr. 40 i g-moll. Orkestern har upparbetat en kollektiv kunskap där helheten av klangen är långt mer än summan av delarna, och för övrigt är delarna – de enskilda musikerna – i absolut världsklass. De

Under sin Vinternattfestival har Det Norske Kammerorkester funnit en rad strålande konsertkoncept som framförs under fyra intensiva dagar. Ett av dessa är att spela med Ingun Bjørnsgaard Prosjekt. Jag tänker ändå koncentrera mig om vad kammarorkestern presterade under den här dansförställningen. Egentligen borde det varit helt extraordinärt bra. De har makalösa musiker i ensemblen, men

Bakgrunden till Magnus Lindbergs nya verk Graffiti är jätteroligt. Det består av ett urval av 63 små skriverier som folk begick i det gamla Pompeji, innan staden täcktes av lava. ”Jeg har snue”; ”Paris var her”; ”Myrtis, du er god til å suge”, ”Den beste fiskesausen” och mycket annat har funnit den snart 2000 år