200 år med «Glade jul» eller «Stille natt»
I kveld er det 200 år siden «Stille Nacht» så dagens lys. Les mitt essay om den i Klassekampen
Nyanser av sort og hvitt
Den nasjonale operas oppsetning av Bellinis I Capuleti e i Montecchi er briljant fra ende til annen.
Virtuos regi av Herheim
Det irriterar mig verkligen att vi gav det norska Kritikerlagets Kritikerprisen för musik 2007/2008 till regissören Stefan Herheim. Även om det inte finns en regel som säger att en konstnär inte kan få priset flera gånger är det en etablerad
Undvik den här konserten om du är mörkrädd!
Jag har inga ambitioner om att göra min blogg till en nyhetsförmedling, men jag kan inte låta bli att lägga upp ett pressmeddelande som kom till mig. Jag tvivlar på att dessa musiker är de som får allra mest uppmärksamhet
Vad är Giselle egentligen?
Under dagarna innan jag gick för att se Giselle på Den Norske Opera og Ballett, har jag funderat på vad verket har att säga oss idag. När någon frågar sådant om musik blir jag ofta irriterad. Det är som om
Wittgensteinsk dans
Ser du dansen eller dansarna?, frågar koreografen Rui Horta bokstavligt talat genom föreställningen Object Constant som dansas av Carte Blanche. Se på papperet, säger Ludwig Wittgenstein. Vad ser du?, frågar Wittgenstein. Det kan vara arkets yta, dess textur, dess färg,
Konsekvenser av handlingar
Det är otroligt hur korttänkta kinesiska myndigheter är. Då de nu stoppar en uppsättning som skulle komma till Festspillene i Bergen skapar de på ett ypperligt sätt uppmärksamhet runt deras förtryck av det fria ordet. Här är pressmeddelandet i sin
Feberdrömmar, humor och ett imponerande kompani
Klassisk balett är en märklig konstform. Don Quixote inleds med en parodisk scen där Don Quixote slåss mot sin egen skugga i feberdrömmar för att rädda Donna Dulcina, en kvinna som endast existerar i litteraturens värld. För att skildra detta
Ett credo?
Lulu är ett av de operadramer där vi har en scen på scenen. I cirkusmanegen i operans öppning träder Lulu – ormen och domptörens farligaste djur – naken ut ur Edens lustgård. Genom stora delar av skådespelet har vi clowner
Utan udd
Under sin Vinternattfestival har Det Norske Kammerorkester funnit en rad strålande konsertkoncept som framförs under fyra intensiva dagar. Ett av dessa är att spela med Ingun Bjørnsgaard Prosjekt. Jag tänker ändå koncentrera mig om vad kammarorkestern presterade under den här
Urtråkigt ger mersmak
Jag vet verkligen inte hur jag skall förhålla mig till Benjamin Brittens The Rape of Lucretia, och därmed vet jag heller egentligen inte hur jag ska kunna kritisera uppsättningen på Den Norske Opera og Ballett, så jag ska försöka att
Mozart ger biologilektion
Så gör de alla, ja i alla fall fall kvinnorna. Eller? I Ole Anders Tandbergs värld öppnar andra akt av Cosí fan tutte med att alla, kvinnor som män, kopulerar i tält. Mycket är kollektivt i den här föreställningen. Klipper
En avsugning och världens beskaffenhet
Bakgrunden till Magnus Lindbergs nya verk Graffiti är jätteroligt. Det består av ett urval av 63 små skriverier som folk begick i det gamla Pompeji, innan staden täcktes av lava. ”Jeg har snue”; ”Paris var her”; ”Myrtis, du er god
Elektroners hastighet
Blir den kulturella världen för liten i Oslo kan man resa till Sandvika. Åter befann jag mig på tåget ut från huvudstaden för att få en glimt av vad som händer på de internationella scenerna. Det var en storhet som
Bu och bravo till Mats Ek
Vanans makt är stor. Tydligen är den så pass stor att man kan tänkas ropa bu efter en föreställning. Det hela gäller Stockholmsoperans besök i Oslo med Glucks Orphée i regi av Mats Ek. Självklart hade de buande fel, men
