Det är sällsynt att få en så makalös upplevelse som jag fick igår med Herheims Xerxes. Att jag ikväll fick uppleva något annat på samma nivå är helt himmelskt.
Jag är alltså på Festspelen i Bergen. Jag vet inte om jag upplevt så tätt ensemblespel som vad Mahler Chamber Orchestra presterade. Rondot i sista satsen av Beehovens Första pianokonsert är lätt och lekande, och det är massor av accenter på svaga taktdelar. Jag har aldrig hört konserten svänga som med MSO, och med deras precision satt accenterna som pistolskott. Jag har gått runt nu i efterhand och försökt att återskapa dessa i mitt minne men det leder bara till att jag inte längre är säker på var taktslagen i satsen alls är placerade. De satte förståelsen ur spel på ett härligt sätt.
Helt från början av konserten visade de att de hade et sällsynt dynamiskt omfång samt kontroll över klangen oavsett vilket register de spelade i. Det var så precist som bara de bästa stråkkvartetter kan prestera. Med sig hade de Leif Ove Andsnes. Åter drar jag fram sista satsen på konserten. Han inledde den med vad som helt enkelt var rått och fult spel, och det var helt underbart. Han tappade kontrollen (på ett kontrollerat sätt), vilket vi alls inte är vana med från honom. Det svängde till tusen, och dessutom är det ju få som klarar av att få med sig så mycket av de raska löpen och passagerna som just Andsnes. Avslutningen på tredje konserten var et virtuost mästerverk av sällsynt format.
Jag har också några invändningar men höjdpunkterna den här kvällen överstiger dessa så långt att det känns respektlöst att framföra dem. Därmed avslutar jag nu och lägger mig till sängs med ett stort leende. NRK spelade in konserten. Hör den när det kommer på radio.
25/5 2012, Grieghallen, Bergen
Mahler Chamber Orchestra, Leif Ove Andsnes (piano/dirigent)
Verk av Beethoven och Stravinskij
