Anne Sofie von Otter har varit lite av en ikon för mig. Oavsett hon har presterat bra eller makalösa tolkningar har jag hävdat att allt varit i den sistnämnda kategorin. Nu är det emellertid hög tid till att revidera det beteendet hos mig. Hennes Bach-platta är nämligen en stor besvikelse. Visst är hon en kompetent sångare, men jag hör inte magin. Jag hör inte den lilla extra närvaron från en stor konstnärspersonlighet. Jag hör inte hur hon kan låta en ton växa in i vårt medvetande, hur den kan borra sig in i själen allt eftersom den utvecklar sig. Hon karaktäriserar text förbildligt, men rösten känns matt.
Concerto Copenhagen kommer nog lite i samma kategori. Allt är rätt och riktigt. Allt är imponerande, men i det hav av makalösa inspelningar som finns av tidig musik så känns detta lite platt. Saknar drivet och den oväntade timingen.
Bach
Anne Sofie von Otter
Archiv Produktion