Jag skrev nyligen med stor entusiasm om en produktion av La Traviata på DVD. Denna var en del av en box med tre Verdi-produktioner (jag räknar med att de är tillgängliga som enskilda utgivningar). Jag hoppades innerligt att det skulle fortsätta i samma höga klass när jag kom till nästa, nämligen Macbeth. Produktionen är emellertid anti-propaganda för opera. Lady Macbeth skriker mest hela tiden och hon ser dessutom ut som om hon skriker när hon sjunger. Regissören Liliana Cavani har tagit ett spännande grepp. Kören sitter runt scenen som i en gammal teater. Ett grepp är dock inte nog i sig. Vad som sker på scenen är en pina. Idén verkar vara att sångarna skall inta en ställning och så skall de stå i den. Det mest rörande med produktionen är hur förargelseväckande den är – i alla fall är det så under den första akten som jag plågade mig igenom.
Verdi: Macbeth (Teatro Regio di Parma)
Nucci, Valayre, Bartoletti (dir.), m.fl.
TDK
